Redan för tre år sedan slog kostcheferna larm. I LRF Mjölks kostchefsundersökning blev det tydligt att kvaliteten på skolmaten var i fara på grund av inflation och nedskärningar och att verksamheten drevs med marginaler som inte längre höll. Många kostchefer sa att de trollade med knäna och 9 av 10 kostchefer varnade för att de tvingas till kraftfulla försämringar om de inte får mer resurser för skolmaten.
Nu, tre år senare, kan vi konstatera att kostchefernas varningar har besannats.
Enligt SVTs granskning har inflationen ökat dubbelt så mycket som skolornas matbudget under de senaste åren.
Samtidigt visar Rädda Barnens barnfattigdomsrapport att allt fler barn i Sverige lever i ekonomisk utsatthet. Det har fått till följd att allt fler elever måste äta mer skolmat för att orka.
När riksdagen beslutade om en nationell skollunch för 80 år sedan, gjordes det med motiveringen att alla skulle få samma förutsättningar till god hälsa och att ta till sig undervisningen.
I en tid med ökad psykisk och fysisk ohälsa och ökade klyftor mellan de olika skolornas serveringsmöjligheter är det dags för riksdagen att återigen ta ett samlat grepp över landets skolmåltider.
Skolorna och kommunerna har ropat på hjälp under flera år för att få pengarna att räcka till. Att inte lyssna på dem är ett svek mot hela samhället.
Forskning från Lunds och Stockholms universitet om skollunchens långsiktiga påverkan på samhället visar att varje satsad krona på skolmat ger fyra kronor tillbaka i form av minskade sjukvårdskostnader och ökade skatteintäkter.
Dessutom är mätta magar en nyckel för en lugnare miljö i klassrum, kortare kö till skolsyster och ett recept mot minskad skadegörelse.
Det är en bra början att regeringen satsar 30 miljoner kronor på språkfrukost, men det behövs mer.
Livsmedelsverkets riktlinjer är tydliga – frukost och mellanmål i skolan är önskvärt. Fler måltider kräver dock resurser. I dag saknas de.
Vill vi att Sverige ska fortsätta att vara ett föregångsland inom innovation och utveckling, kunskap och jämlikhet krävs det att dagens elever får tillräckligt med näringsriktig mat som hamnar i deras magar oavsett i vilken kommun de bor.
Annars fortsätter eleverna att gå hungriga och kortsiktigt mätta sig på godis, kakor och energidrycker. Redan i dag kommer en fjärdedel av energiintaget hos barn och ungdomar av så kallad utrymmesmat och den siffran lär inte minska om det inte tas krafttag i frågan.
Läs mer om hur LRF Mjölk vill arbeta med skolmatsfrågan här.