Varje år importerar Sverige en stor mängd varor. Med ökad befolkning och ökat välstånd har vår konsumtion och import ökat. Livsmedelskonsumtionen är inget undantag, andelen importerade livsmedel har ökat kraftigt sedan EU-inträdet. Den stadiga ökningen från 90-talet sker främst inom kategorierna bröd, grönsaker, mejeri och kött, dvs varor som vi kan producera i Sverige.
Förklaringar till utvecklingen finns i att pandemins restriktioner minskade människors rörlighet och man både jobbade och umgicks betydligt mer i hemmen. Detta fick stora konsekvenser på uteätandet och restaurangernas andel av livsmedelskonsumtionen sjönk medan dagligvaruhandeln ökade sin andel.
Minskat matinköp på restauranger och ökad andel matinköp i livsmedelsbutiker ledde till minskad andel importerad råvara, vilket beror på att konsumenter väljer svenskt i större utsträckning i livsmedelsbutikerna än restauranger som mer ofta håller sig med importerad råvara. Kortfattat är importandelen högre bland restaurangerna än i livsmedelsbutikerna.
Minskad andel restaurangmat ledde till lägre importandelar 2020 -2021 men under 2022 ökade importandelen igen till följd av ökat uteätande och lägre inköp i livsmedelsbutikerna. Det blev således bara ett hack i kurvan för 2020 och 2021.
I rapporten ”Importandelen – eller – varannan tugga är svensk” beskrivs importandelens utveckling och drivkrafter över tid. Importandelen mäts i termer av värde i monetära termer i konsumentled.
Detta är logiskt eftersom konsumenter förknippar livsmedel med monetära värden men också för att handelsstatistiken, som detta till stor del bygger på, främst baseras på monetära värden.