Finansiering av klimat- och miljöåtgärder avgörande
Som en av LRFs kloka experter uttryckte sig, ”Det som begränsar hållbarhetsarbetet i odlingen och djurhållningen mest nu, är inte otillräcklig förståelse av hur naturen fungerar utan otillräcklig finansiering av miljö- och klimatåtgärder.” Jag vet att de allra flesta av oss inom lantbruket är eniga om att vi måste motverka klimatförändringarna. Jag är också övertygad om att varenda krona till omställningen behövs, för den kommer att kosta pengar.
Utredningen som presenterades i dag , kommer att påverka utformningen av regeringens klimathandlingsplan. Planen ska vara klar i december och är regeringens viktigaste verktyg för hur Sverige ska nå de nationella klimatmålen till 2030 och 2045 samt de svenska åtaganden på EU-nivå.
Konkurrenskraft och lönsamhet
Gällande den presenterade utredningen är det ett par saker som oroar.
Utsläppsavgift för jordbruket. I Danmark har Folketinget beslutat om att införa en koldioxidskatt för lantbruket och en sådan modell lyfter även Hassler i sin utredning. Det är tydligt att ingen i Danmark i dagsläget vet hur detta ska gå till. Frågan utreds just nu och skulle varit klar i oktober, men har fått uppskjuten deadline. Även om skatten skulle återbetalas till näringen så innebär det inga nya pengar. Det skulle istället bara handla om en förflyttning av pengar och få omfattande omfördelningseffekter.
Jag är även övertygad om att en utsläppsavgift kommer att ha olika effekt i Danmark och Sverige. I Danmark kommer det troligtvis innebära att exporten av livsmedel minskar, medan det i Sverige kan leda till minskad livsmedelsproduktion och en försvagad försörjningsförmåga.
Hassler poängterar i utredningen, att ett system med utsläppsavgifter för lantbruket bör införas utan att sektorns konkurrenskraft och lönsamhet minskar. Det har även varit ett av LRFs viktigaste inspel till Hassler. För mig och för LRF är det självklart att näringen ska kompenseras för de extra kostnader som denna typ av initiativ kommer att innebära, både genom statliga stöd och via marknaden. Vi kan aldrig förväntas bära notan för livsmedelssektorns gröna omställning på våra axlar.
Ett annat förslag som nämns är att ta bort dieselsubventionen. Innan det görs så måste det finnas rimliga alternativ, det gör det inte i dagsläget. Vi är redo att vara en del av lösningen på klimatutmaningarna och fasa ut dieseln på sikt, men det behövs politiskt stöd och rättvisa förutsättningar för att göra det.
Finns mycket vi kan göra
Inom jord- och skogsbruket finns det många åtgärder som vi tack vare forskning vet gör skillnad för klimatet. Här måste vi kompenseras precis som andra delar av näringslivet menar att de behöver kompenseras. LKAB sätter notan för grön omställning, till 300 miljarder kronor, Volvo till 20 miljarder och SSAB till 45 miljarder.
LRF är tillsammans med andra aktörer i branschen i slutfasen av arbetet med en rapport där vi redogör för kostnaden för en grön omställning. Vi är en framtidsbransch värd att satsa på, mat på bordet behövs varje dag i hela världen. Och skogen förser oss med såväl byggmaterial, biobränsle och andra klimatsmarta lösningar samtidigt som den binder in koldioxid. Vi är redan bra, men jag är säker på att vi kan bli ännu bättre om vi får politiska och marknadsmässiga förutsättningar att tjäna pengar på omställningen.