Myt: ”Skogen gör bäst nytta för klimatet genom att stå”
Detta stämmer inte. Forskning visar tvärtom att ett aktivt och hållbart skogsbruk, som bidrar till att byta ut fossila material, gör störst nytta för klimatet.
I skogens kolcykel binder och lagrar skogen och dess produkter kol vilket är bra för klimatet. Under de senaste 100 åren har skogsvolymen fördubblats, från 1,5 miljarder kubikmeter till 3 miljarder. Samtidigt har vi använt 6 miljarder kubikmeter skogsråvara till förnybara produkter och bioenergi.
Det går alltså att göra både och – använda skogen till att ersätta fossila råvaror och samtidigt öka skogsvolymen som binder kol genom att låta nya träd växa upp.
Att ersätta fossila råvaror med skogsprodukter kallas substitution och är en viktig del för att rädda klimatet. Men substitutionen räknar man inte med fullt ut i EU:s nuvarande klimatramverk för markanvändning. Här vill LRF se en förändring när EU:s beslutfattare under nästa mandatperiod ska sätta EU:s klimatmål för 2040.
Myt: ”Begränsningar i brukandet ger mer lönsamhet för skogsägare”
Betalning för ekosystemtjänster är ett område som lyfts fram som en möjlighet för skogsägare som vill göra extra, additionella, åtgärder för bland annat klimat och biologisk mångfald. LRF följer utvecklingen och välkomnar frivilliga marknadsbaserade lösningar för betalning för ekosystemtjänster. Samtidigt finns det idag inte utvecklade tjänster som erbjuder skogsägare ersättning för att inte bruka skogen.
Ibland förekommer uppgifter om att pengar skulle kunna tas från EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Ett sådant system skulle i bästa fall leda till att man fördelar om pengar från de skogsägare som också är bönder till andra skogsägare. Det skulle också försvåra möjligheten för svenskt och europeiskt jordbruk att konkurrera med lågprisländer där jordbruksproduktionen sker med sämre hänsyn till miljön.
Myt: ”Den svenska skogen är EU:s Amazonas”
Amazonas är en tropisk och subtropisk regnskog i Sydamerika med en enorm artrikedom: 10 procent av alla kända arter på land finns i Amazonas. Stora delar av Amazonas regnskog är idag hotad på grund av avskogning som primärt orsakas av ett ohållbart jordbruk som kännetecknas av svedjebruk. Skog huggs ner och marken bränns för att sedan ge plats för odling och bete av djur.
I Sverige har vi ingen avskogning idag. Det förekom avskogning och svedjebruk även i Sverige men det är mycket länge sedan. Sedan 1903 har vi haft en skogsvårdslag som säkerställt att för varje träd som huggs ner så planteras nya träd. Och under de senaste 100 åren har skogsvolymen, som jag nämnde ovan, fördubblats.
Vår boreala barrskog är betydligt yngre än Amazonas och bildades efter att senaste inlandsisen lämnat Skandinavien. Vårt klimat och vår näringsfattiga jord har gjort att våra skogar av naturliga skäl inte är lika rika på biologisk mångfald. Det är mycket olyckligt och missvisande att jämföra Amazonas regnskog med Sveriges borealskog.
Myt: ”Den Gröna given har gått för långt, vi måste riva upp EU:s klimatarbete”
Den Gröna given är EU:s färdplan för att ställa om till en modern, resurseffektiv och konkurrenskraftig ekonomi där det inte finns några nettoutsläpp av växthusgaser år 2050 och den biologiska mångfalden är välmående och inga människor eller platser lämnas utanför.
Målen är vi många som delar, inklusive LRF. Den gröna omställningen behövs och övergripande mål ger den långsiktiga riktningen. Att skogen ska bidra är också självklart. På så sätt tycker vi inte att den Gröna given har gått för långt.
Det som är problemet är att EU-lagstiftningen och hur den ska implementeras i varje medlemsland bygger på att skogarna i EU ser likadana ut över allt. Och de gör de inte.
LRF ser ett behov av en större flexibilitet i genomförandet för att anpassa till lokala förhållanden. LRF önskar å ena sidan att EU:s beslutfattare har modet att hålla fast vid de övergripande målsättningarna för att ge kraft i arbetet med den gröna omställningen. Å andra sidan är det viktigt att rätt beslut fattas på rätt nivå. EU behöver peka ut riktningen och sätta ramarna för att möta de stora utmaningarna. Beslut om skogen ska fattas av skogsägaren, eller så nära den som möjligt.
Med detta är min ingång i debatten inför EU-valet given: Ge oss familjeskogsbrukare förutsättningar att bruka våra skogar så att de kan fortsätta skapa alla hållbara nyttor.