Hoppa till innehållet

När försörjningen äts upp av 200 hjortar

Häromdagen fick jag ta del av en film som en av våra medlemmar i LRF har spelat in. Den visar en flock med runt 200 hjortar som rör sig över ett odlingsfält i Sörmland. För 10-15 år sedan började LRFs medlemmar rapportera om växande problem med hjort. Då var flockar av denna storlek fortfarande en ovanlig syn. Men nu är det vardag för många lantbrukare.

Johan Lagerholm, ordförande för LRF Södermanland, var först med att dela filmen i sina sociala kanaler.

Växande viltskador hotar lantbruk och livsmedelsförsörjning

Jag har full förståelse för maktlöshet som infinner sig, när man ser sina grödor, sin arbetsinsats och i förlängningen sin försörjning förstöras på några minuter. Filmen är ett exempel på ett viltbestånd som vuxit sig alltför stort, på vissa håll helt okontrollerat. 

Problemet måste hanteras och de viltskador som djuren orsakar, LRF har inte en nollvision mot vilt i Sverige, det finns ett värde i att ha vilt i landskapet. Men vi måste ha en balans där både vilt och jordbruk kan samexistera. Beståndet av hjort i Södermanland är ett tydligt exempel på en fullständigt misslyckad viltvård.  

LRF har arbetat med denna fråga under många år, från politiken möter vi viss förståelse, men fortfarande ingen politisk vilja att göra något åt problemet. 

Det här handlar inte bara om den enskilda lantbrukarens ekonomi. Det handlar om vår livsmedelsförsörjning, vår beredskap och om möjligheten att ha en levande landsbygd där människor kan bo, arbeta och leva på sina gårdar.  

Skador från dovhjort har ökat markant i Sverige, och allra värst är det i län som Södermanland, där nästan hälften av spannmålsskadorna kommer från just dovhjort. I Östergötland är det ännu tydligare. Där står de för hela 76 procent av skadorna på vall. Det här är inte hållbart. 

Filmen med de 200 hjortarna är ett kraftfullt vittnesmål. Det går inte att bygga långsiktig livsmedelsförsörjning på marker där osäkerheten är större än avkastningen. 

referensbur
Referensbur på fält i Sörmland. Om det inte vore för viltets skador skulle hela fältet varit grönt som i buren.

Bygg en referensbur

Genom att mäta skördeförlust orsakad av viltskador går det att jämföra avkastningen inuti buren med det som finns utanför. Skillnaden mellan dessa ytor visar hur mycket gröda som förlorats till vilt.

Att dokumentera skördebortfall på är viktigt för att få ett konkret underlag kring skadornas omfattning. Det kan användas som stöd vid ansökningar om ersättning, vid kontakt med myndigheter samt för att utvärdera behovet av viltförvaltande åtgärder.

Bygg en referensbur