För Brysselbubblan innebär det kanske ytterligare något som ska hinnas med, men faktiskt brukar julminglen bli de allra bästa. LRF hade sitt eget mingel i tidsmässig anslutning till Ministerrådets möte den 9 december. Det gjorde att vår landsbygdsminister hade möjlighet att komma och träffa framför allt ”jordbruksbubblan” i Bryssel och säga några väl valda ord till dem utifrån ett svenskt perspektiv.
Samma dag som LRF höll sitt mingel genomförde den europeiska paraplyorganisationen för jordbrukare och kooperativ, Copa-Cogeca, en så kallad flash action för att visa missnöjet mot att det blev en överenskommelse om frihandel med Mercosur. Det blev en fredlig demonstration där både konsumentorganisationer och bondeorganisationer berättade varför de inte står bakom avtalet med Mercosur så som det är förhandlat nu. Mercosur är ett frihandelsområde (partiell och löst sammansatt tullunion) i Sydamerika – Mercado Común del Sur. Medlemsländerna är Argentina, Brasilien, Uruguay, Paraguay, Venezuela och sedan 2024 Bolivia. Avtalet har förhandlats i närmare 25 år och sedan sommaren 2019 finns en principöverenskommelse. Det som nu hänt är att EU-kommissionen och Mercosur den 6 december kommit överens om vissa kompletteringar. Det gäller bland annat delar kring hållbarhet (Parisavtalet och avskogning). Men vi och våra europeiska kollegor ser inte att dessa delar i det avtal som är överenskommet går tillräckligt långt för att säkerställa att vi producerar på lika villkor.
EU:s lantbrukare är ju beroende av handel, men i de fall då de inte upplever att handel sker på rättvisa villkor blir de emot. Då blir det svårt att konkurrera med deras varor som är betydligt billigare.
Lantbrukarna i Mercosur kan producera till lägre kostnad eftersom de inte behöver uppfylla reglerna vi har i EU för till exempel miljö, klimat, djurskydd och sociala villkor. Vad gällde kompletteringarna i avtalet kring detta så tar de inte hänsyn till det. Vad gäller processen framåt kommer det vara upp till Ministerrådet och Europaparlamentet att godkänna avtalet. Så sista ordet inte sagt än. Några medlemsstater med Frankrike i spetsen anser inte att de kan stå bakom överenskommelsen.
Förutom Mercosur genomförde EU-kommissionen förra veckan årets stora händelse vad gäller jordbruk. ”Agrifood Days”. Det är en stor konferens som funnits i många år, tidigare under namnet ”Agri Outlook”. Den samlar runt 700 deltagare i Bryssel och ett par tusen digitalt. Nätverkandet under dessa tre dagar är därmed en av de största behållningarna. Ursprungligen var konferensen ett forum för att prata marknadsutsikter och trender men så klart även politiska riktlinjer och kommande förslag. Detta var jordbrukskommissionär Hansens debutkonferens på hög nivå. Men innan han fick ta till orda inledde EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen själv liksom högsta chefen för Europeiska Investeringsbanken (EIB) Nadia Calviño. Detta ger en signal i sig. Den gemensamma jordbrukspolitikens budget, CAP-budgeten, är viktig. Men det är många utmaningar som jordbruket står inför, där investeringar behöver göras för till exempel klimatanpassning, generationsväxling och större effektivitet för att minska klimat- och miljöpåverkan. Här kan fonder i EIB få stor betydelse.
Hansen själv pratade en del om den kommande visionen för framtidens jordbruk som enligt uppgift ska presenteras runt den 19 februari. Den ska vara en slags färdplan som omfattar flera delar; socioekonomiska åtgärder för att stärka lantbruket, rättvisare maktfördelning i livsmedelskedjan, åtgärder för att öka motståndskraften hos lantbruket (såväl klimat, som marknad, som priser och tillgång till insatsvaror och energi), grön omställning, stimulera innovation och forskning samt bioekonomi. Han underströk vikten av generationsväxling som är en central fråga.
När det gällde marknadsutblicken för jordbruket så genomför EU-kommissionen en gedigen analys som varje år presenteras vid konferensen. Där framkom att mängden mark som används för jord- och skogsbruk verkar vara stabil fram till 2035 men att odlingen av spannmål och rapsodling kommer att skifta till mer sojabönor, andra oljeväxter och baljväxter. Detta beror enligt EU-kommissionen på förväntningar om lägre efterfrågan på spannmål för foder och raps för biobränsle, och effekterna av kopplat inkomststöd för proteingrödor. Avkastningen av spannmål och oljeväxter förväntas endast öka marginellt fram till 2035. Detta trots teknikutveckling, förbättrad markhälsa och precisionsodling som bidrar till ökad avkastning men klimatförändringarna och begränsningar i tillgången till vissa insatsvaror i jordbruket (till exempel växtskyddsmedel och gödselmedel) gör att den inte kan öka mer. När det gäller respektive sektor så kan det sammanfattas med en viss ökning för spannmålssektorn, medan mejerisektorn förväntas vara relativt stabil med mindre efterfrågan på drickmjölk och mer på ost. Produktionen av griskött och nötkött förutspås minska på grund av minskad efterfrågan medan produktionen av kyckling kommer att öka.
Värt att notera är att EU-kommissionen för vissa sektorer även gjort en notering om att unionens egen lagstiftning på miljöområdet förhindrar en ökning. Detta kanske är något att ta med sig inför 2025. Den nya EU-kommissionen, liksom många i Europaparlamentet, har lovat förenkling och regler som stimulerar konkurrenskraft för lantbruket. Vi hoppas beslutsfattarna levererar på detta och mycket annat under 2025! LRF och Copa-Cogeca är redo att bidra till ett bra 2025 för lantbruket och skogsbruket i EU!