Först en kort resumé över de senaste tre årens händelseutveckling. Efter stabila priser fram till och med 2020 började produktionsmedel till jordbruket samt jordbruksprodukter stiga under 2021. Detta var en följd av pandemins effekter på världsekonomin i termer av bland annat flaskhalsar av olika slag, och inte minst en följd av en alltför expansiv finanspolitik för att återstarta ekonomierna under 2021.
Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022 ledde sedan till en utbudschock och tillgången till bland annat naturgas, gödning och jordbruksprodukter minskade över en natt på de globala marknaderna. Utbudstappet ledde till stora prisökningar på produktionsmedel och jordbruksprodukter under våren 2022 med mycket höga prisnivåer som höll i sig under 2022.
Under 2023 har priserna på produktionsmedel samt priserna på jordbruksprodukter fallit vilket visar på att den globala ekonomin nu anpassar sig efter de nya förutsättningarna. Denna anpassning visar att den globala ekonomin har god resiliens mot störningar. Anpassning sker bland annat genom andra grödval, andra handelsvägar samt att produktion av vissa produktionsmedel sker på andra sätt än tidigare.
Under 2023 har prisindex på produktionsmedel till jordbruket, avräkningspriser på jordbruksprodukter, fallit tillbaka och sammanfaller nu med prisindex på livsmedel från industrin och konsumentprisindex för jordbruksprodukter, vilket kan ses som ett tecken på en ny jämnvikt. Att samtliga indexserier ligger stabilt på 30 procent högre än 2020 under de senaste sex månaderna stärker ytterligare denna tes.
Det är alltså troligt att ekonomin nu har hittat en ny jämvikt med stabila priser på denna nivå. Det som talar för det är att prisförändringarna de senaste tre månaderna har varit små. Bland annat sjönk priserna på produktionsmedel till jordbruket med 0,9 procent, avräkningspriserna steg 1,1 procent. Samtidigt föll priserna från livsmedelsindustrin med 2,3 procent medan KPI minskade med 1,1 procent enligt Jordbruksverkets statistik.
I SCBs senaste inflationsrapport avseende december månad kan konstateras att inflationen är fallande där bland annat KPIF föll till 2,3 procent jämfört med 3,6 procent i november. KPIF är det inflationsmått som är viktigast för Riksbankens penningpolitik och mäter den del av inflationen som inte beror på ränteutvecklingen. Även Konjunkturinstitutet talar om fallande inflation i sin rapport Konjunkturläget i december. Det är således en hel del som talar för stabilare priser framöver.
Det finns emellertid inga garantier för att nya prischocker inte kommer att drabba livsmedelskedjan igen. Å ena sidan är det sannolikt att priserna faller ytterligare till följd av att den globala konjunkturen försvagas under 2024. Å andra sidan är det inte osannolikt med nya utbudschocker, exempelvis beroende på situationen i Röda Havet som kan leda till nya prisstegringar på råolja och stigande oljepriser och sjötransporter samt övergången från det globala värdefenomenet El Niño till La Niña med ett torrare klimat på norra halvklotet med sämre skördar som följd.
I rapporten Inflationen i Livsmedelskedjan 20240119 beskrivs prisutvecklingen i den svenska under 2023 mer detaljerat.
