Hela den svenska ekonomin behöver stimulans, men för jordbruket är räntesänkningen mer än bara en lättnad. Den är en möjlighet och en chans att blicka framåt
Kapitalet som inte rör sig snabbt
Jordbruket är en kapitalintensiv bransch. Det handlar om mark, byggnader, maskiner och djur tillgångar som inte byts ut eller omsätts särskilt ofta. Det gör att kostnaderna för lån vid investeringar blir stora och långvariga.
Just nu har svenska jordbrukare lån på omkring 200 miljarder kronor. Skillnaden mellan en styrränta på 1,75 och 4 procent innebär en årlig kostnadsskillnad på 4,5 miljarder kronor. Det är inte småpengar, det motsvarar ungefär en tredjedel av hela nettoinkomsten i jordbruket.
Vad kan 4,5 miljarder kronor göra?
För mig är det tydligt: det här utrymmet är avgörande. Vi står inför ett behov av att öka den svenska livsmedelsproduktionen, både för att möta konsumenternas efterfrågan och för att stärka vår livsmedelsberedskap. Det är inte bara en fråga om ekonomi, utan om trygghet. Samtidigt behöver vi investera i lösningar för klimat och miljö. Det handlar om att ställa om, inte ställa in. Och för att kunna göra det krävs resurser som nu kan frigöras tack vare lägre räntor.
En chans att ta nästa steg
Jag ser räntesänkningen som ett andrum, men också som en chans att ta nästa steg. För jordbruket och för livsmedelsförsörjningen. För klimatet och för framtiden.