Hoppa till innehållet

Strasbourgveckan: jordbrukets framtid och EU-kommissionens nästa steg

Förra veckan sammanträdde Europaparlamentet under fyra dagar i Strasbourg, vilket sker tolv gånger per år. Syftet är framför allt att fatta sina beslut i plenum.

Det är en vecka då Bryssel är tommare än vanligt, eftersom många förutom Europaparlamentarikerna också åker till Strasbourg. Inte minst EU-kommissionen och ordförandeskapet i Rådet. Dessutom är det många intresseorganisationer som passar på att åka dit eftersom det kan vara lättare att få tag på beslutsfattarna där när de är samlade samtidigt i ett hus.  

En av höjdpunkterna från veckan var att det bestämdes när utfrågningarna av de tilltänkta EU-kommissionärerna kommer att ske. En annan höjdpunkt var diskussionen i jordbruksutskottet där det ungerska ordförandeskapet debatterade med ledamöterna i utskottet hur de kan ge som de själva uttryckte det ”hjälpa” lantbrukarna.  

Men det som det skrivits mest om i Brysselmedia är att många anser att EU-kommissionens ordförande, Ursula Von der Leyen, gav sitt hittills bästa tal i Strasbourg. Talet var ett direkt angrepp mot Ungerns premiärminister Viktor Orbán som verkade så att säga ”tas på sängen” av anklagelserna från EU-kommissionens ordförande. Framför allt tillrättavisade hon honom om hans agerade både internationell och nationellt.  

Inramningen var att Orbán skulle beskriva sitt lands prioriteringar under sitt ordförandeskap. Men Von der Leyen ignorerade i sitt tal i princip det han framförde och kritiserade istället med många exempel den ungerske premiärministerns agerande sedan han kom till makten 2010. Hon sa att ”Ungern sätter den europeiska säkerheten på spel”, och menade då Budapests ovilja att ansluta sig till övriga EU-länder för att hjälpa Ukraina mot Rysslands invasion ”och istället har han valt att stärka banden med Moskva och Peking”. Han verkade överrumplad när hon fortsatte kritiken både kring att välja sida för Ryssland och även hans syn på invandringspolitiken där han trodde han höll ett trumfkort med övriga medlemsländer. Talet går att läsa här. 

Den för oss och många andra kanske viktigaste punkten från Strasbourg den här gången var att datumen för utfrågningarna i Europaparlamentet nu är beslutade. Det börjar på måndag den fjärde november med för lantbrukarna en viktig post; den tilltänkta handelskommissionären Maroš Šefčovič (Slovakien) som frågas ut av flera utskott, bland annat utskotten internationell handel och inre marknad. Direkt efter följer utfrågningen av kandidaten till jordbrukskommissionär, Christophe Hansen (Luxemburg), av jordbruksutskottet och fiskeutskottet. Den femte november är det dags för bland annat den svenska EU-kommissionären Jessica Roswall att blir utfrågad av bland annat utskotten för miljö, industri och inre marknad.  

Europaparlamentarikerna har i förväg fått skicka in frågor de tänker ställa. Det blir spännande att följa utfrågningarna.  

Vid jordbruksutskottets möte under Strasbourgveckan så deltog den ungerske jordbruksministern István Nagy. Han ville få konsensus från ledamöterna i utskottet om hur de bäst, som beslutsfattare, stöttar lantbruket. Han sa bland annat att han var övertygad om att konkurrenskraften inom EU:s jordbruk måste bli bättre och att det för tillfället aldrig har ställts inför de utmaningar som vi ser med extremväder, spridning av djursjukdomar och import från tredje land av jordbruksprodukter som inte producerats till samma höga krav som de i EU (vilket därmed underminerar konkurrenskraften). "Vi måste göra jordbruket mer motståndskraftigt så att vi kan undvika kriser och hantera kriser", betonade han. "Hållbart jord- och skogsbruk kommer att spela en central roll i vår kamp mot klimatförändringarna" sa han och fortsatte ”[…]vi måste röra oss bort från den felaktiga idén att lantbrukarna […] är en del av problemet, att de orsakar klimatförändringar." "Det är tvärtom", sa han, "jag är övertygad om att de är en del av lösningen."

Vi vet också att i skrivandets stund så möts jordbruksattachéerna vid medlemsstaternas representationer för att (eventuellt) lägga ”sista handen” vid ordförandeskapets förslag till rådslutsatser om framtida CAP. Rådslutsatser kan ses som jordbruksministrarnas gemensamma ståndpunkt. Ibland går det inte att få enighet och då blir ordförandeskapsslutsatser som ger en slags lägesbild var förhandlingarna i ministerrådet ligger. Belgiska ordförandeskapet försökte få till detta men lyckades inte få enighet. Det återstår att se om ungrarna klarar detta. Nästa jordbruksministermöte är den 21 oktober.  

I veckan träffas EU:s stats- och regeringschefer för möte i Europeiska Rådet. De kommer diskutera Ukraina, Mellanöstern, konkurrenskraft, migration och utrikesfrågor. Men redan på måndag den 14:e oktober möts EU:s miljöministrar för att bland annat enas kring slutsatser som ska tjäna som inspel och rekommendationer till FN:s klimatmöte, COP 29, som kommer äga rum i  Baku (Azerbaijan) den 11 – 22 november 2024. LRF kommer finnas på plats under COP-mötet med vår ordförande Palle Borgström och vår klimatexpert Amanda Björksell.