Hoppa till innehållet

Styrmedelsutredningen missar långsiktiga förslag för att säkra matproduktionen

Den 27 maj redovisade styrmedelsutredningen sitt slutbetänkande. När utredningen nu presenterats är LRF:s slutsats tydlig: viktiga delar saknas för att lantbruket ska kunna ställa om på ett hållbart sätt.

Styrmedelsutredningen skulle redovisa förslag för att hushåll och företag ska kunna ställa om utan att negativt påverkas ekonomiskt, där ökade kostnader för ETS2 skulle kompenseras. Ersättning för fördyrningarna gällande ETS2 i lantbruket har utlovats ersättning bland annat i regeringens klimathandlingsplan. Detta var en förutsättning för att Sverige skulle gå längre än andra länder, och inkludera en sektor som inte var obligatorisk att föra in i utsläppshandelssystemet. Det innebär ökade kostnader för svenska lantbrukare, samtidigt som nu konkreta besked om kompensation saknas.

Styrmedelsutredningen beskriver lantbrukssektorn som särskilt konkurrensutsatt i och med valet att inkludera sektorn i just ETS2. Det förslag som framförs för att kompensera lantbruket är en fortsatt utökad dieselskatteåterbetalning. LRF är positivt till en dieselskatteåterbetalning men det är en kortsiktig lösning. De långsiktiga åtgärderna som krävs för att kombinera omställning med fortsatt livsmedelsproduktion, som ska leva upp till den beslutade livsmedelsstrategin, saknas helt.

Utredningens förslag riskerar därför att leda till högre kostnader utan att realistiska alternativ finns på plats och en förskjutning för lantbruket att kunna ställa om. I praktiken kan det slå direkt mot produktionen och försvaga både konkurrenskraften och beredskapen.

LRF har lyft förslag till lösningar i denna fråga, gentemot utredningen, såsom:

  • Ett jordbruksavdrag som stärker lönsamheten
  • En biopremie som möjliggör användningen av fossilfria drivmedel
  • En kompensation för fördyrningarna som ETS2 innebär, annars bör lantbruket tas ur systemet ETS2

Förslagen som LRF har kommit med hade kunnat skapa både klimatnytta och ökad konkurrenskraft men saknas i utredningen. Biopremien anses vara för dyr och bromsar elektrifieringen, samtidigt ser vi en stor mängd befintliga maskiner med förbränningsmotorer som behöver ställa om idag, då är biodrivmedlet det bästa alternativet. Tyngre arbetsmaskiner, exempelvis skördetröskor, tillverkas inte heller med en elmotor. Alternativen är begränsade i närtid.

Samtidigt behövs en ökad inhemsk produktion av både råvara och biodrivmedel för att stärka Sveriges totala beredskap. Lantbruket kan också producera och leverera biomassa som behövs för att tillverka biodrivmedlet.