Det innebär cirka 1,5 miljarder euro mindre under sju år, trots att EU:s totala budget samtidigt föreslås öka.
Det här är ett hårt slag mot svensk livsmedelsproduktion. Vi har redan höga kostnader och fler regler att förhålla oss till än många av våra kollegor i andra EU-länder. Att då samtidigt få mindre ekonomisk ersättning riskerar att sätta svenska bönder i ett pressat läge.
Jag vet hur mycket kraft och envishet som finns i svenskt lantbruk. Vi har tagit oss igenom kriser förr och vi kommer inte ge oss nu heller, men det kräver att politiken ger oss rätt förutsättningar att fortsätta leverera mat av hög kvalitet. Det handlar om att ge oss chansen att konkurrera på lika villkor.
Med dagens förslag tilldelas Sverige cirka 5 miljarder euro ur EU:s jordbruksbudget för 2028–2034. Det motsvarar bara 1,69 procent av hela potten. När resurserna krymper blir det svårare att investera i ny teknik, klimatsmarta lösningar och åtgärder för att stärka den biologiska mångfalden. Om de uteblir tappar vi fart och det riskerar i förlängningen att driva upp matpriserna för konsumenterna.
LRF varnar för att EU:s förslag i praktiken drar undan mattan för svenska bönder. Det blir svårt att konkurrera på lika villkor när andra länder får betydligt större stöd. Om inte den svenska regeringen agerar kraftfullt kan konsekvenserna bli långtgående, både för jordbruket och för vår nationella livsmedelsförsörjning.
Den gemensamma jordbrukspolitiken skapades när Europa var sargat efter andra världskriget. Vi skulle aldrig mer behöva uppleva svält. Det kan vara värt att påminnas om, särskilt idag, när omvärlden präglas av klimatförändringar, krig och en orolig marknad. Det är nu vi behöver hålla ihop och stärka jordbruket, inte montera ner det. Regeringen måste visa att svensk livsmedelsproduktion är värd att försvara.