Hoppa till innehållet

Vad väntar under Polens EU-ordförandeskap?

Lennart Nilsson, ledamot i LRFs riksförbundsstyrelse och ordförande för Cogeca, har besökt Polen och Litauen för att fånga upp östliga perspektiv på EU:s jordbrukspolitik.

Snabbvisit i Öst – Polen tar över ordförandeklubban!

I min roll som ordförande för Cogeca är det otroligt viktigt att få de olika medlemmarnas perspektiv – även om Europa har mycket gemensamt finns det många olikheter också. Så också på lantbrukets område vilket blir tydligt både på våra möten i Bryssel men ännu mer när man besöker medlemmar i öst. I höstas var vi i Rumänien där CopaCogeca lagt kongressen som infaller vart annat år.

Kongressen samlar nästan 500 deltagare från Copa Cogecas alla medlemsorganisationer. Förra veckan var jag på snabbvisit i Polen och Litauen.

Vi var inbjudna av det polska jordbruksministeriet till Warszava inför deras ordförandeskap i EU och till Litauen för deras jordbrukskammares firande av 20 år i EU.

Polen - nytt ordförandeland i EU

I Warszawa träffade vi först Polens jordbruksminister Czeslaw Siekierski och vice minister/statssekreterare Stefan Krajewski samt ytterligare departementschefer och experter från ministeriet. Även Viktor Szmulewicz, ordförande för polska jordbrukskammaren och Cogecas vice ordförande Agnieska Maliszewska deltog. 

 

Lennart Nilsson håller ett anförande under sitt möte med polska jordbruksministern.

Prioriteringar inom jordbrukspolitiken

På mötet presenterade det polska ordförandeskapet sina prioriteringar de kommande sex månaderna inom jordbruksområdet. Deras ambitioner att skapa resultat är höga, även i frågor som de inte brinner för som till exempel att tillåta nya genomiska tekniker inom växtförädlingen, kallat NGT. Polen vill visa handlingskraft men samtidigt även som andra ordförandeskap, inte minst det svenska, anses vara en ”honest broker”. Detta är säkert en särskild markering mot deras förra regering (som var allt annat än EU-vänliga) men kanske även ett positionerande när Tysklands och Frankrikes ledarskap vacklar på grund av regeringskris och nyval.

Givetvis ingår Visionen för framtidens jordbruk som EU-kommissionen skall presentera i slutet av februari, och kommande förslag om framtida CAP i deras plan. De trycker mycket på dialog med bönder, samarbete med alla berörda och stärkt konkurrenskraft. Det polska ordförandeskapet kommer att försöka hitta snabba lösningar på de senaste förslagen till ändringar i UTP (Otillbörliga affärsmetoder) och CMO (den gemensamma organisationen av jordbruksmarknaden) och även hitta ytterligare förenklingar i CAPs gröna arkitektur. När det gäller NGT vill de försöka komma till avslut med en kompromiss som innebär möjligheten att nationellt avstå NGTs . Den delen av förslaget som både LRF och Cogeca ser som mest problematiskt.

På eftermiddagen hade min bondekollega från polska jordbrukskamrarna Szmulewicz samlat samtliga polska nationella jordbruksorganisationer till ett internt möte. Även här deltog vice ministern vilket tydliggör ett gott samarbetsklimat med ministeriet. Här fick vi en tydlig bild på vilka frågor som är viktiga för polska jordbruksföreträdare, mycket handlar om regelförenklingar och stärkt konkurrenskraft, men även närheten till kriget i Ukraina och Ryssland. 

Litauen firar 20 år i Europasamarbetet

Utanför Vilnius höll litauiska jordbrukskammarens ett ”firande” av 20 år inom EU och CAP. Dagen ägnades åt ett seminarium i ämnet och avslutades med en stor fest som jag missade. De hade inbjudna gäster från flertalet östländer, dessa deltog i flera ”panelsamtal”. Jordbrukskammaren samlar ett antal litauiska jordbruksorganisationer. Panelsamtal kretsade även här mycket runt konkurrenskraft och påverkan från kriget i Ukraina. Ett samtal hade temat hur lantbrukets röst kan bli starkare gentemot beslutsfattarna. Många inlägg handlade om att EU-kommissionen måste komma med konkreta förslag i vår riktning snart, annars kan inte nya bondeprotester uteslutas. 

Gemensamt för både utbytet med de polska organisationerna och seminariet i Vilnius förstärker min syn på situationen i öst – de upplever sig fortsatt inte ha lika bra villkor som andra medlemsländer i väst, till exempel lägre arealstöd inom CAP men även i andra frågor. Deras position i livsmedelskedjan är svagare än vad vi i väst upplever med få starka kooperativ och stark dominans av utländska lågprislivsmedelskedjor. Dessutom verkar miljödebatten vara betydligt mindre närvarande i öst.

Vi behöver ha med oss detta när vi arbetar för ett starkt EU med en stark jordbrukssektor!

Våra litauiska bondevänner firar 20 år i EU-samarbetet.