Det var en bred skara som deltog – lantbruksorganisationer, miljöorganisationer, djurskyddsföreträdare, Europaparlamentariker och representanter från EU-kommissionen på hög nivå. Att företrädare från alla olika håll deltog gav ytterligare tyngd åt diskussionerna. Jag har varit med i många liknande sammanhang genom åren, både som ungdomsordförande i LRF och som vice ordförande i CEJA, men det här seminariet sticker ut. Det var inte bara välbesökt, det var också ovanligt relevant. De som faktiskt driver frågorna om animalieproduktion i Bryssel var där, och samtalen höll hög kvalitet. Det ger både en känsla av att frågorna tas på allvar och att vi faktiskt är med och påverkar där besluten formas.
Själv deltog jag i en panel om djurvälfärd, där vi bland annat diskuterade EU-kommissionens kommande lagförslag om djurskydd, både vid transport och på gård. Det verkar som att förslagen blir ganska begränsade, både i omfattning och i vilka djurslag som omfattas. Jag hoppas ändå att det blir ett steg framåt, men ett som också tar hänsyn till hur långt vi redan kommit i Sverige. Vi har mycket att vara stolta över, och det är viktigt att det syns i EU:s arbete. Svenska lantbrukare har länge legat i framkant när det kommer till djurvälfärd, något som vi är stolta över. Men det går inte att komma ifrån att vi konkurrerar på väldigt olika villkor med många av våra europiska grannar. Hur mycket vi än skulle vilja så betalar inte marknaden för en hög djurvälfärd. När konsumenten står där i butiken så kommer priset att väga tyngst för den stora merparten. Det är hög tid att resten av EU kommer i kapp Norden både för djurens skull och för vår svenska konkurrenskraft.
En sak jag verkligen tar med mig från dagen är hur olika perspektiven är beroende på vilken ingång man har i frågan. För vissa är klimatet det viktigaste, för andra biologisk mångfald eller djurvälfärd. Det blev tydligt att det inte finns någon enkel lösning. Vi måste se till helheten. Och det är just där djuren spelar en så viktig roll. Djur bidrar till trygg livsmedelsförsörjning, de omvandlar gräs och restprodukter till mat, de hjälper till att lagra kol i marken via vallodlingar och gör det möjligt att bedriva jordbruk även i mer utsatta områden. Det blev också tydligt att EU behöver en gemensam strategi för hållbar animalieproduktion. Seminariet var ett inspel till EU-kommissionens nya forum livestock workstream. Ett forum som ska leda fram till en strategi för djurhållning i EU, planerad till mitten av 2026.
Det känns hoppfullt att vi kan mötas över nationsgränserna och prata om framtiden och att det finns ett så stort intresse för hur vi gör i Norden. Nu är det dags att EU tar nästa steg. En strategi som erkänner djurhållningens värde, främjar innovation och bygger på vetenskap. Där har Sverige mycket att bidra med.