Den strategiska dialogen om lantbrukets framtid har startat
EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen nämnde sitt State of the European Union (SOTEU) den 13 september 2023 att EU-kommissionen kommer att lansera en strategisk dialog om lantbrukets framtid, som bland annat ska beröra nästa jordbrukspolitik (CAP). Igår (torsdag) hölls det första mötet, där intressenter från livsmedelskedjan bjudits in att dela sina tankar om vad som krävs för en uthållig och hållbar livsmedelsproduktion.
Bland de inbjuda organisationerna fanns Copas ordförande Christiane Lambert, som representerar lantbruksorganisationer, och Cogecas ordförande Lennart Nilsson, som samlar kooperativ, samt ordförande för CEJA, Peter Meedendorp, som företräder unga lantbrukare. Dessutom deltog representanter från civilsamhällesorganisationer, forskare och företrädare för livsmedelsförädling samt handelskedjor.
EU-kommissionen har inte bekräftat hur dialogen kommer att fortsätta framåt, men har uppgett att aktörer och nationella regeringar bland annat kommer att kunna ge skriftliga inspel. Fokus för diskussionerna kommer dock vara de ekonomiska aspekterna av livsmedelsproduktion, hur miljö- och klimatfrågorna ska hanteras, hur få till ett hållbart lantbruk samt vilken roll forskning och innovation kan spela för livsmedelsproduktionen.
Ordförande för dialogens möten är professor Peter Strohschneider, som tidigare lett en liknande process om framtidens lantbruk i Tyskland. Strohschnedier ska presentera utfallet av dialogen under sommaren 2024, senast i slutet av augusti.
Källa: Agra Facts
EU:s jordbruksministrar samlades för Jordbruksråd
Under början av veckan samlades EU:s jordbruksministrar till Jordbruksråd. På agendan stod bland annat en presentation av det belgiska ordförandeskapet prioriteringar under våren, dessutom uppdatering kring pågående handelsförhandlingar, frågan om stora rovdjur och labb-odlat kött.
Som Brysselnytt tidigare rapporterat om, tog Belgien över som ordförandeskapsland i Ministerrådet vid årsskiftet. Det innebär att Jordbruksrådet under våren kommer att ledas av den belgiske jordbruksministern David Clarinval.
Vad gäller skog- och lantbruk vill det belgiska ordförandeskapet prioritera livsmedelssäkerhet och tryggad livsmedelsförsörjning, samt bidra till att stärka förutsättningarna för en hållbar livsmedelsproduktion och konsumtion. Konkret har det belgiska ordförandeskapet meddelat att de ämnar fortsätta de pågående diskussionerna om nya genomiska tekniker (NGT), förslaget till ny växtskyddsförordning (SUR) och regelverket för växtförökningsmaterial. De vill komma framåt i processen vad gäller EU-kommissionen förslag till förordning om transport av djur. De hoppas att ministerrådet nått en överenskommelse om regler som berör katter och hundar till slutet av sitt mandat. Belgien planerar även att utföra en utvärdering av de strategiska planerna inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken (CAP). Ordförandeskapet kommer även att lyfta förslaget till förordning om övervakning av skog.
Källa: Agra Facts, Politico
Uppdatering kring pågående handelsförhandlingar
Rysslands anfallskrig i Ukraina har ju försvårat landets export av jordbruksprodukter och livsmedel. För att bistå Ukraina, har EU därför att inrättat så kallade solidaritetssträckor för transport av bland annat spannmål. Samtidigt skrevs ett tillfälligt frihandelsavtal, men med vissa restriktioner för känsliga produkter. Det tillfälliga frihandelsavtalet med Ukraina löper ut den 5 juni och EU-kommissionen förväntas inom kort föreslå att det ska förlängas.
Under jordbruksministrarnas diskussion lyftes behovet av att balansera importen från Ukraina, eftersom de tidigare orsakat störningar på EU:s inre marknad. Flera medlemsstater som angränsar till Ukraina var väldigt tydliga med att det behövs fortsatta restriktioner för produkter så som spannmål, kyckling och ägg.
Under Jordbruksrådet meddelade EU:s jordbrukskommissionär Janusz Wojchiechowski att EU-kommissionen den 29 januari kommer att presentera en analys av den kumulativa effekten av handelsavtal på EU:s lantbrukssektor. Analysen kommer som ett svar på den begäran jordbruksministrarna gav i oktober 2022, som ville veta hur lantbrukssektorns ekonomi påverkas av handel i stort. Det är fortsatt osäkert om handelsavtalet med Ukraina kommer att räknas med i analysen.
Källa: Agra Facts
Sänkt skyddsstatus för varg
Stora rovdjur, framför allt varg, har under de senaste åren blivit en allt viktigare fråga i takt med att den stora ökningen av rovdjur lett till problem. EU-kommissionen vill därför se att vargens status i Bernkonventionen, som avgör att den klassas som strikt skyddad inom Art och habitatdirektivet, ändras. För att det ska vara möjligt, behöver Rådet ställa sig bakom förslaget. Frågan kommer egentligen hanteras i Miljörådet men till jordbruksministrarnas möte begärde Finland, som stöttar EU-kommissionens förslag, att punkten skulle tas upp.
Vid sidan av Finland uttalade flera länder sitt stöd till EU-kommissionens förslag, där ibland Sverige, Österrike och Italien. Bland annat lyftes risken för ökade angrepp på bland annat betesdjur samt att vargen på många håll uppnått gynnsam bevarelsestatus och därmed inte behöver ha strikt skydd. Det var även en del som menade att fler djurslag behöver ses över, där ibland statusen för brunbjörn och lo. Totalt har nio jordbruksministrar uttalat sig positiva till EU-kommissionens förslag.
Bland de som inte höll med återfanns bland annat den tyska jordbruksministern, som snarare menar att det krävs ytterligare medel och metoder för att möjliggöra samlevnad mellan boskap och rovdjur.
Källa: Agra Facts
Europaparlamentets miljöutskott vill inte att det ska vara möjligt att ta patent på grödor som tagits fram med hjälp av nya genomiska tekniker
Miljöutskottet i Europaparlamentet röstade under onsdagen igenom sitt betänkande om förslaget om nya genomiska tekniker. Ansvarig rapportör har varit Jessica Polfjärds (M, EPP). I stora drag ställde sig miljöutskottet bakom EU-kommissionens ursprungsförslag, men anser att det ska vara förbjudet med patent samt vill bredda definitionen av NGT inom kategori 1. Omröstning i plenum sker i början av februari.
EU-kommissionen lade ett förslag om nya genomiska teknikerna, sommaren 2023. NGTs ses som ett viktigt verktyg för jordbrukets klimatanpassning. EU-kommissionens förslag innebär att NGT:er kommer att regleras genom en separat lagstiftning, i stället för inom EU:s GMO-lagstiftning som är fallet idag. NGT-grödor ska även delas in i två kategorier där kategori 1 enligt förslaget ska innehålla NGT-grödor som kan anses vara likställda med konventionella växtsorter och kategori 2 där grödor ingår som inte kan anses likna konventionella växtsorter. Kategori 1 föreslås av EU-kommissionen att marknadsföras utan godkännande eller konsumentinformation, frånsett en märkning på frö-förpackningen. Under denna kategori får inga herbicid-toleranta NGT-grödor ingå utan de kommer att klassas som NGT2-grödor. Kategori 2-grödor ska enligt EU-kommissionens förslag hanteras på ett liknande sätt som GMO-grödor görs idag, tex kommer de kräva ett särskilt godkännande. Miljöutskottet ställde sig i princip bakom EU-kommissionen förslag men breddar definitionen av NGT1-grödor, bland annat för att möjliggöra användning av tekniken på växter med vissa specifika biologiska förutsättningar.
EU-kommissionen har heller inte velat se att grödor framtagna med NGT ska vara tillåtet i ekologisk produktion. Miljöutskottets rapportör, Jessica Polfjärd (M, EPP) föreslog i sin rapport att de skulle godkännas, men miljöutskottet föredrog EU-kommissionens linje. EU-kommissionen föreslår att medlemsstater inte får lov att förbjuda odling eller försäljning av NGT-grödor. Detta ställde sig även miljöutskottet bakom. Miljöutskottet vill däremot till skillnad mot EU-kommissionens förslag se ett förbud mot patent för NGT:er. En fråga som enligt EU-kommissionen inte ska behandlas i NGT-regelverket.
Nästa steg i processen är att Europaparlamentet ska rösta om betänkandet i plenum under början av februari. I Rådet finns ännu ingen överenskommelse om EU-kommissionens förslag.
Källor: Politico, Agra Facts, Copa-Cogeca, EU-kommissionen