Lennart Nilsson valdes till ordförande för Cogeca
Cogeca, EU:s paraplyorganisation för lantbruks och skogskooperativ, valde den 30 november Lennart Nilsson till ny ordförande. Lennart är en kött- och spannmålsproducent från Halland som suttit i LRF styrelse sedan 2012. Han har under flera år representerat LRF i Cogeca, och sitter sedan mars som ordförande för Copa-Cogecas arbetsgrupp för oljeväxter och proteingrödor. Han tillträder som ordförande för Cogeca vid årsskiftet.
Som ordförande för Cogeca kommer Lennart Nilsson och hans sex viceordföranden tillsammans med generalsekreterare Pekka Pesonen och Copas ordförande, Christiane Lambert, att representera unionens lantbrukare, skogsägare och deras kooperativ gentemot EU:s beslutsfattare.
Lennart Nilsson efterträder Ramon Armengol, en spansk grisbonde med långt engagemang i de spanska kooperativen, som varit ordförande i Cogeca i fyra år sedan januari 2020. Som viceordföranden valdes Florentin Bercu (RO), Christian Hoegh-Andersen (DK), Idalino Leão (PT), Agnieszka Maliszewska (PO), Mickaël Marcerou (FR) och Leonardo Pofferi (IT).
- Jag ser fram emot att som Cogecas ordförande fortsätta det viktiga arbetet att synliggöra lantbruks- och skogskooperativens roll inom EU, säger Lennart Nilsson. I juni är det val till Europaparlamentet och vi kommer jobba hårt för att beskriva vilka åtgärder som vi från lantbruks- och skogsbrukskooperationen ser behövs för att få EU klimatneutralt till 2050 samtidigt som vi säkrar och i vissa fall ökar produktionen av livsmedel, skog och biomassa på EU-nivå”, lägger han även till.
Politisk överenskommelse om Industriutsläppsdirektivet (IED) omfattar inte nötköttsproducenter
Den 29 november kunde trialogerna om IED mellan EU-kommissionen, Ministerrådet och Europaparlamentet avslutas då en politisk överenskommelse nåtts. Institutionerna vill bland annat se att nötköttsproducenter inte inkluderas i direktivet.
Ett förslag till revideringen av Industriutsläppsdirektivet presenterades av EU-kommissionen den 5 april 2022.
Målsättningen är att minska utsläpp från industrier och intensiv animalieproduktion till luft, mark och vatten. I sitt förslag ville EU-kommissionen bland annat utöka direktivets omfattning, genom att inkludera nötköttssektorn samt sänka gränsen för antalet djur som gör att gris- och fågelproducenter behöver följa regelverket. EU-kommissionens förslag var att sätta ett generellt tröskelvärde på 150 djurenheter (LSU) för samtliga berörda sektorer.
Den politiska överenskommelsen mellan Europaparlamentet, Ministerrådet och EU-kommissionen innebär dock att nötköttssektorn inte kommer att inkluderas i direktivet. EU-kommissionen ges i stället i uppdrag att senast 2026 analysera hur utsläpp från nötköttssektorn och andra lantbruksverksamheter kan minska på bästa sätt, inför en större översyn av implementeringen av direktivet som ska göras 2028.
De föreslagna tröskelvärdena höjs från 150 djurenheter till 350 enheter för grisar, 300 för värphöns och 280 för övrig fågelproduktion samt 380 djurenheter för gårdar med blandad animalieproduktion. Enligt den politiska överenskommelsen ska lagstiftningen appliceras från och med 2028.
Copa-Cogeca, EU:s paraplyorganisation för lantbruksorganisationer och kooperativ, är positiva till att nötköttsproduktionen strukits i den politiska överenskommelsen. Organisationen är samtidigt oroade för den ökade byråkratiska bördan för påverkan på övriga sektorer, speciellt eftersom överenskommelsen inte sätter motsvarande krav på produkter som importeras från tredje land.
Den slutgiltiga texten genomgår nu en sista juridisk analys, innan den ska antas av Europaparlamentet respektive Ministerrådet. Därefter ska texten publiceras i EU-kommissionens officiella journal, innan lagstiftningen träder i kraft.
Källa: Agra Facts, Politico, Copa-Cogeca
Läckt version av djurskyddslagstiftning sätter tidsgräns för transport av levande djur
EU-kommissionen har tidigare aviserat som en del att uppnå målen i Jord till Bord-strategin att senast 2023 revidera de gällande regelverken för djurskydd inom EU. Ursprungligen skulle förslaget ha kommit under tredje kvartalet i år och var planerat att innehålla förslag på en ramlagstiftning i form av en förordning för djurskydd, djurslagsspecifika regler för mjölkkor, kalvar, grisar och fjäderfä. Dessutom skulle ramlagstiftningen innehålla regler för transport av levande djur, djurskydd vid slakt samt ett förslag till djurskyddsmärkning.
EU-kommissionen förväntas nu frångå den ursprungliga planen och enbart lägga fram ett förslag på ett nytt regelverk för transport av levande djur. I det läckta utkastet av EU-kommissionens förslag, som cirkulerat i Bryssel sedan början av veckan, föreslås bland annat en tidsbegränsning på nio timmar för väg-transport till slakt. För transporter som görs av andra anledningar än slakt, visar utkastet att EU-kommissionen vill sätta en gräns på 21 timmar, där djuren ska på vila en timme efter 10 timmars resa.
Läckan visar även att EU-kommissionen vill se utökat utrymme under transporter och högre djurskyddskrav för icke avvanda och dräktiga djur. I utkastet föreslås till exempel en grundläggande gräns på 8 timmar för transport av kalvar, som kan förlängas om transporten är utrustad med godkända utfodringssystem.
I det läckta utkastet föreslås även begräsningar av transporter vid särskilda väderförhållanden, till exempel vill EU-kommissionen se ett förbud av transporter som är längre än 9 timmar om temperaturen understiger -5 grader. Därtill föreslås utökade kontrollsystem, krav på rapportering och certifiering. EU-kommissionen vill att reglerna ska gälla även för transporter till tredje land, det vill säga vid export till länder utanför EU. Det officiella förslaget förväntas fortsatt att presenteras den 6 december.
Spanska ordförandeskapet försöker driva på för en gemensam överenskommelse i Rådet om nya genomiska tekniker (NGT)
Den femte juli presenterade EU-kommissionen ett förslag som innebär att nya genomiska tekniker, NGT, kommer att regleras genom en separat lagstiftning i stället för inom EU:s GMO-lagstiftning, som är fallet idag.
Det spanska ordförandeskapet har valt NGT-förslaget som en av sina prioriterade frågor, och siktar på att nå en allmän inriktning (Rådets position inför förhandlingarna med Europaparlamentet) senast i december.
I ett arbetsdokument daterat till den 22 november, som diskuterades under ett tekniskt möte måndagen den 27 november, föreslog ordförandeskapet en ett antal olika ändringsförslag för att få med sig medlemsstaterna på en gemensam position för förslaget. Bland annat föreslog de att uttrycket ”genetiskt modifierat” helt stryks ur definitionen av NGT. De vill även utöka antalet tillåtna genetiska förändringar som ska tillåtas i det som kallas kategori 1, som innehåller NGT-grödor som anses ha så begränsade förändringar att de kan likställas med sorter framtagna med traditionell förädling.
Under mötet framförde ett flertal medlemsstater att de vill ges möjlighet att förbjuda odling av NGT-grödor på sitt territorium, vilket ordförandeskapet nu arbetar på att införliva i kompromissen.
Europaparlamentets miljöutskott godkänner den politiska överenskommelsen om förordningen om återställande av natur
EU-kommissionen presenterade i juli 2022 sitt lagförslag om återställande av natur (NRL), som en del i genomförandet av EU:s strategi för biologisk mångfald. Den 9 november slöt förhandlarna från Europaparlamentet, Ministerrådet och EU-kommissionen en politisk överenskommelse om förslagets slutgiltiga utformning.
Den politiska överenskommelsen innehåller likt EU-kommissionens ursprungstext också förslag om restaurering av jordbruksmark, men sätter till skillnad från ursprungsförslaget inte några exakta målsättningar. Överenskommelsen håller även fast vid målet om att återväta 30 procent av EU:s våtmarker till 2030, men lägger till en skrivelse om att policyn ska vara frivillig för lantbrukare och privata markägare. Förhandlarna vill även se att åtgärder för restaurering ska prioriteras inom områden som redan skyddas genom Natura 2000 och föreslår ett ”nödstopp” för genomförandet om unionen hamnar i en kris.
Under onsdagens möte med Europaparlamentets miljöutskott godkände utskottet den politiska överenskommelsen med röstantalet 58 för, 28 mot och 4 som avstod.
Europaparlamentet kommer nu rösta om förslagen vid plenarsessionen den 11 december. Ministerrådet godkände överenskommelsen redan vecka 47. Därefter återstår bara publicering i EU-kommissionens officiella journal, innan lagstiftningen träder i kraft.