Von der Leyen meddelade vid Agri Outlook-konferensen att den strategiska dialogen om lantbrukets framtid kommer starta i januari 2024
Varje år arrangerar EU-kommissionens generaldirektorat för jordbruk (DG AGRI) en konferens för att prata om marknadsutsikterna för EU:s jordbruk under de kommande åren. Inför detta år vill EU-kommissionen vidga ämnet till att inkludera hela livsmededelskedjan och hade döpt om den till ”EU Agri-Food days”. Temat för årets konferens var ”Sowing the future of EU Agriculture”.
Konferensen startade med en hälsning från EU-kommissionens ordförande Ursula von dr Leyen, som inledde med att tacka lantbrukare för att de producerar mat och påpeka att det inte finns någon konflikt mellan produktion och miljö. Hon talade om vikten av teknologiska innovationer och frivilliga hållbarhetsåtaganden. Von der Leyen påtalade också behovet av att anpassa lantbruket för att hantera kriser som drabbar sektorn, bland annat i form av klimatförändringar och geopolitiska situationer. Von der Leyen meddelade även att den strategiska dialogen om lantbrukets framtid, som Brysselnytt tidigare rapporterat om, kommer att påbörjas i januari 2024. Hon meddelade även att EU-kommissionen kommer lansera ett initiativ för bioteknik under våren som ska främja livsmedelsproduktion, cirkulära livsmedelssystem och resurseffektivitet.
Jordbrukskommissionär Janusz Wojciechowski talade i sitt tal om att han vill se en ökad budget för EU:s gemensamma jordbrukspolitik, CAP, inför perioden efter 2027. Wojciechowski underströk även att han vill se att EU-kommissionen i framtiden stärker konsekvensanalyser som görs i samband med att lagförslag presenteras, för att ta ytterligare hänsyn till påverkan på lantbruk och livsmedelsförsörjning. Jordbrukskommissionären vill även se att ekonomiska incitament ska driva den gröna omställningen av lantbrukssektorn, i stället för regleringar och lagstiftning. Hans vision är att jordbrukspolitiken ska bygga på ”säkerhet, stabilitet, hållbarhet och solidaritet”.
Rapport om marknadsutsikter för livsmedel och jordbruksprodukter (2023–2035):
EU-kommissionens generaldirektorat för jordbruk, DG AGRI, presenterar i samband med Agri Outlook-konferensen en rapport som förutspår hur EU:s marknader för livsmedel och jordbruksprodukter kommer att utvecklas under den kommande tioårsperioden. Denna rapport presenteras alltid i samband med konferensen med samma namn. Årets rapport sträcker sig fram till 2035 och tar hänsyn till den globala marknadsutveckling, påverkan från handelspolitiken och existerande EU-lagstiftning.
EU-kommissionen ser bland annat att klimatförändringar och den globala geopolitiska situationen kommer ha påverkan på hur jordbruksmarknaderna utvecklas, i samband med förändrade konsumtionsmönster. Det här förutspås bland annat leda till att produktionen av växtbaserade proteiner ökar och att produktionen av spannmål för foder minskar. EU-kommissionen förutspår även att tillväxten på marknaden av animalier, speciellt för fläsk- och nötkött, minskar. Rapporten visar även att frukt och grönt kommer att utmanas av extremväder, vilket kommer leda till att produktionen på EU-nivå går ner.
Du kan läsa rapporten i sin helhet här.
Källa: EU-kommissionen, Politico
EU-kommissionen presenterar lagförslag för att höja djurskyddet vid transport av levande djur
EU-kommissionen presenterade den 7 november ett förslag till förordning om djurskydd under transport. Förslaget innehåller bland annat ett förbud mot transporter som varar längre än nio timmar för djur på väg till slakt och begränsningar av transporter vid extrema temperaturer.
Förslaget presenteras inom ramen för Jord till Bord-strategin och skulle ursprungligen varit en del av ett lagstiftningspaket med regler för djurskydd på gård, specifika regelverk för produktionsdjur, djurskydd vid slakt samt djurskyddsmärkningar. Vid presentationen av förslaget meddelade EU-kommissionär Stella Kyriakides, som är ansvarig för hälsa och livsmedelssäkerhet inklusive djurskydd, att arbetet med resterande delar fortgår men att dessa lagförslag inte kommer presenteras av den nuvarande EU-kommissionens mandatperiod (som löper ut under 2024).
EU-kommissionen föreslår bland annat lägre tidsgränser för transporter, begränsningar vid extrema temperaturer och ökade utrymmeskrav under transport. Till exempel, vill EU-kommissionen se ett förbud mot transporter längre än 9 timmar om temperaturen understiger -5 grader eller överstiger 30 grader. EU-kommissionen föreslår även krav på ökade kontroller, både under transport och vid transport till tredje land. De föreslår även en centraliserad databas för realtidsrapportering, för att förenkla kontroller och regeluppföljning.
Nästa steg i processen är att Europaparlamentet och Ministerrådet ska ta fram sina respektive positioner om förslaget. Tidslinjerna för dessa processer har inte kommunicerats ännu.
Källa: EU-kommissionen, Politico
Inget Mercosur-avtal innan Argentina har ny regering på plats
EU har förhandlat om ett frihandelsavtal med de så kallade Mercosur-länderna (Argentina, Brasilien, Uruguay och Paraguay) sedan år 2000. År 2019 kom parterna till en uppgörelse, men trots det valde EU att begära ett tillägg av ett så kallat "hållbarhetsinstrument", eller sidoavtal, med extra regler gällande framför allt avskogning och klimat.
EU hade hoppats att kunna komma till en lösning i tid för ett sydamerikanskt toppmöte som hålls den 7 december i Brasilien. Förhoppningarna hade höjts efter att både EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och Spaniens premiärminister Pedro Sánchez träffat Brasiliens president Lula da Silva under klimatmötet COP28 i Dubai. Dessutom har Tysklands förbundskansler Olaf Scholz besökt Brasilien för att försöka bidra till en lösning.
Anledning till att Mercosur-länderna inte kan ge några besked i dagsläget är att det nyligen varit val i Argentina som vunnits av högerpopulisten Javier Milei. Han har vid flera tillfällen ställt sig avvaktande till avtalet, inte minst delarna som handlar om avskogning, och det är därför långt ifrån säkert att Buenos Aires kommer ge grönt ljus.
Källa: Politico
Copa-Cogeca ville inte se ett nytt DG Food
Inför valet till Europaparlamentet som hålls 6–9 juni 2024, har en idé om att inrätta en ny EU-kommissionär för livsmedel och ett nytt DG framförts av bland annat konsument- och miljöorganisationer samt livsmedelsindustrins Europaorganisation FoodDrinkEurope.
Tanken enligt dem är att inrätta ett nytt generaldirektorat för livsmedel (DG Food) som skulle ersätta dagens DG Jordbruk och samla ihop ansvarsområden från andra generaldirektorat, exempelvis generaldirektoratet för hälsa och livsmedelssäkerhet (DG Santé) och skapa ett sorts nytt ”super-DG”. Detta anses kunna åtgärda de problem som många upplevt den här mandatperioden med regelförslag inom den så kallade Jord-till-bord-strategin som har ansetts oförenliga med att fortsätta producera livsmedel i samma omfattning som idag.
I veckan gick Copa-Cogeca, paraplyorganisationen för jordbruksorganisationer och kooperativ, ut och motsatte sig förslaget. Bland annat framhöll Copa-Cogeca att dagens DG Jordbruk arbetar med så mycket mer än endast livsmedel, exempelvis bioenergi, skog och gödning. Vidare anser organisationen att inrättandet av ett nytt DG är ett administrativt svar på ett politiskt problem, nämligen att EU-kommissionens tillvägagångssätt är uppifrån-och-ner i stället för tvärtom. Fokus bör enligt Copa-Cogeca i stället ligga på den strategiska dialog om EU:s jordbruk som förväntas inledas i början på nästa år.
Källa: Politico, Copa-Cogeca