Jordbruksråd med marknads- och växtskyddsfrågor på agendan
Under början av veckan samlades EU:s jordbruksministrar i Bryssel för Jordbruksråd. Ministrarna diskuterade bland annat marknadsutvecklingen inom jordbruks- och livsmedelssektorerna, en rad aktuella politiska processer samt en utvärdering av införandet av den gemensamma jordbrukspolitiken.
EU:s jordbrukskommissionär Janusz Wojciechowski berättade att marknaden för livsmedel och jordbruksprodukter har stabiliserats, i jämförelse med situationen under de senaste två åren. Jordbrukskommissionären sade att årets spannmålsskörd i stort sett är avklarad, med ungefär 5 procent lägre skörd än genomsnittet de senaste fem åren. EU-kommissionären nämnde även att mjölkpriserna stabiliserats, att lägre foderpriser ökat marginalen för köttproducenter. Vidare har andelen producerat fläskkött minskat under de senaste åtta månaderna. Importen från Ukraina har utgjort ungefär hälften av all import till EU sedan oktober 2022. Wojciechowski varnar dock för att extremväder fortsatt kommer vara en risk för produktionen inom EU.
Jordbruksministrarna kan inte enas om nya genomiska tekniker
Den femte juli i år presenterade EU-kommissionen ett förslag som innebär att nya genomiska tekniker, NGT, kommer att regleras genom en separat lagstiftning i stället för inom EU:s GMO-lagstiftning.
Ordförandeskapet har drivit processen framåt med en förhoppning om att få till rådslutsatser, men det har inte gått att nå en gemensam position. Under rådsmötet röstade 7 medlemsstater (AT, HR, HU, PL, RO, SK, SI) mot förslaget och tre medlemsstater avstod (DE, BU, BE), vilket innebar att förslaget inte vann kvalificerad majoritet. Bakgrunden är att Jordbruksrådet fortsatt är splittrat runt en rad kontroversiella frågor, där ibland att tillåta användning i ekologisk odling och möjligheten att patentera NGT-grödor.
Det spanska ordförandeskapet i Rådet meddelade efter omröstningen att de kommer att fortsätta arbeta på rådslutsatser hela vägen fram till nyår, då Belgien tar över ordförandeskapet.
I Europaparlamentet har Jordbruksutskottet under veckan antagit sitt betänkande, som du kan läsa mer om i nästa nyhet. Näst på tur är omröstning i Europaparlamentets miljöutskott den 24 januari, då Jessica Polfjärds (SE/EPP) utkast till betänkande ska behandlas.
Källa: Agra Facts, Politico
Jordbruksministrarna kan inte enas om gemensam position om växtskydd, istället presenterar ordförandeskapet en lägesrapport
I juni 2022 presenterade EU-kommissionen ett förslag till förordning om hållbar användning av växtskyddsmedel. I förslaget vill EU-kommissionen att riskerna och användningen av kemiska växtskyddsmedel ska minska med minst 50 procent på EU-nivå. När Europaparlamentet den 22 november röstade om sin position avslogs EU-kommissionens förslag. Även i Rådet har processen varit svår, och det har ännu inte gått att hitta gemensamma ståndpunkter. Ordförandeskapet har därför bestämt att presentera en lägesrapport för utvecklingen i de interna förhandlingarna.
I lägesrapporten redogörs bland annat för utvecklingen för frågor som varit kontroversiella, till exempel som känsliga områden, administrativ börda och reduktionsmål. Det spanska ordförandeskapet har tidigare under hösten bland annat lagt fram ett förslag till ny definition av känsliga områden, som delas in i tre kategorier med kopplade åtgärder. Vad gäller reduktionsmål föreslogs ett fortsatt EU-gemensamt mål om 50 procents minskad användning, medan de vill sänka nationella miniminivåer till 25 procent från EU-kommissionens ursprungliga förslag om 35 procent.
EU-kommissionär Stella Kyriakides, som bland annat har ansvar för växtskyddsfrågor, uttalade sig positivt till att spanska ordförandeskapet drivit på i frågan och försökt hitta fram till en position. Samtidigt var hon tydlig med att arbetet kommer behöva fortsätta när Belgien tar över ordförandeskapet i Rådet, speciellt i ljuset av utfallet i Europaparlamentets omröstning.
Källa: Agra Facts
Djurskydd under transport
EU-kommissionen presenterade den 7 november ett förslag till förordning om djurskydd under transport. Förslaget innehåller bland annat ett förbud mot transporter som varar längre än nio timmar för djur på väg till slakt och begränsningar av transporter vid extrema temperaturer.
Jordbruksministrarna välkomnade EU-kommissionens förslag, bland annat med argumentet konsumenters förväntningar på djurskydd ökat. Samtidigt varnade flera ministrar för åtgärder som de ser kan bli svåra att implementera och underströk vikten av långa övergångsperioder. De tryckte även på att lagförslaget behöver anpassas till nationella omständigheter och att påverkan på animalieproduktionen inte får hota EU:s livsmedelsförsörjning. Sveriges landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) påtalade även att gott djurskydd leder till bättre djurvälfärd och i sin tur till lägre användning av antibiotika.
Källa: Agra Facts
Europaparlamentets jordbruksutskott vill kalla det för precisionsförädling om NGT:er används under växtförädling
Under veckans jordbruksutskott i Europaparlamentet antogs ett betänkande om förslaget till förordning om nya genomiska tekniker, NGT. Jordbruksutskottet har så kallad delad kompetens, tillsammans med Miljöutskottet, för att bereda de delar av förslaget som berör grödor som likställs med konventionellt framtagna grödor.
EU-kommissionens förslag är att grödor som framtagits med hjälp av genomiska tekniker ska delas in i två kategorier, där de med mindre än 20 genetiska modifieringar (NGT-1) ska ha lägre krav och de med fler än 20 genetiska modifieringar (NGT-2) fortsatt ska regleras på liknande vis som GMO-grödor. Jordbruksutskottet tar i sitt betänkande bland annat ställning för att användning av NGT ska kallas för precisionsförädling, samt att kravet på märkning av förpackningar med NGT-1 grödor ska slopas. Jordbruksutskottet vill även att EU-kommissionen vart sjunde år, efter införandet av förordningen, ska följa upp om producenter och konsumenter vill att grödor framtagna med nya genomiska tekniker ska få användas i ekologisk odling.
EU:s paraplyorganisation för lantbruksorganisationer och kooperativ, Copa-Cogeca, är positiva till betänkandet och uppmanar miljöutskottet att anamma jordbruksutskottets förslag, när det är dags för dem att rösta i slutet av januari.
Källa: Politici, Copa-Cogeca
Biobränslen har inte fått långsiktiga spelregler, enligt Europeiska Revisionsrätten
Europeiska Revisionsrätten publicerade den 13 december en rapport som analyserar hur hållbara biobränslen stöttas inom ramen för EU:s politiska åtgärder, men titeln The EU’s support for sustainable biofuels intransport. I rapporten kritiserar Revisionsrätten bland annat kortsiktiga policys och att medlemsstater inte nått upp till de nationella mål som bland annat satts inom ramen för förnybarhetsdirektivet (RED II). Rapporten pekar även på att klimatfördelar med biobränslen ofta överskattas.
Enligt Revisionsrätten ska en av anledningarna till att bioenergi saknat långsiktiga spelregler att de politiska prioriteringarna förändrats över tid, vilket gjort att förutsägbarheten i systemet varit dåligt. Det i sin tur har lett till att privata investerare inte velat riskera att satsa på sektorn.
2021 kom fortfarande runt 93 procent av bränslet använt för väg- och tågtransporter från fossila källor, trots att det första förnybarhetsdirektivet (RED I) redan 2009 satte ett mål om att 20 procent av EU:s totala energikonsumtion skulle komma från förnybara källor till 2020. I rapporten påpekas även att EU oktober 2023 har som mål att 42,5 procent av EU:s totala energiförbrukning ska vara fossilfritt till 2030, vilket i nuvarande takt inte ser ut att vara möjligt att nå. Revisionsrätten ser även en risk för att EU:s höga mål kommer leda till at biobränslen behöver importeras, vilket inte skulle lätta EU:s energiberoende.
För att förbättra förutsättningarna för biobränslen föreslås Revisionsrätten att EU-kommissionen bland annat ska utarbeta en långsiktig strategisk strategi, sätta tak för användning av vissa råmaterial samt förbättra samstämmigheten samt transparensen för kontroller gentemot uppsatta mål.
Källa: Politico, Europeiska Revisionsrätten