I de drabbade områdena måste den stormfällda skogen tas om hand och det innan sommaren Om träden blir liggande ökar risken kraftigt för angrepp av skadeinsekter som kan sprida sig vidare till frisk skog. Stormskadad skog innebär dessutom en allvarlig säkerhetsrisk för allmänheten. Samtidigt förlorar skogsägare stora ekonomiska värden för varje dag som går utan åtgärd.
I bästa fall går det att ta hand om delar av eller hela trädet, vilket kan minska den ekonomiska förlusten. Men när stora arealer blåser ner handlar det snabbt om väldigt stora värden
Det är inte bara avverkningsmogen skog som drabbas hårt i stormen, utan även yngre skog som har decennier kvar att växa.
För många skogsägare är skogen en tänkt framtida intäkt eller ett pensionssparande. När den försvinner måste man börja om med nya kostnader för röjning, markberedning och plantering.
Regelverk som inte är anpassade för krislägen
Skogsstyrelsen skriver på sin hemsida att markägare som behöver avverka eller upparbeta stormskadad skog ska ta samma hänsyn till fridlysta arter som vid andra skogsbruksåtgärder. Undersökningsplikten gäller oavsett hur snabbt den stormskadade skogen måste tas om hand. Som skogsägare ska man göra en avverkningsanmälan trots att skogen redan ligger på marken.
Detta är en korrekt beskrivning av vad den nuvarande lagen och artskyddsförordningen säger, men den lagstiftningen fungerar inte i praktiken under normala omständigheter. Och inte alls under exceptionella situationer som denna.
Fem akuta frågor som måste få svar
För LRF och skogsägarna är det tydligt att dagens tillämpning väcker fler frågor än den besvarar:
1. Hur ska undersökningsplikten kunna uppfyllas när skogen ligger som plockepinn, ofta täckt av snö, och det är direkt livsfarligt att vistas i området? Samtidigt skriver Skogsstyrelsen själva att virket bör tas ut innan sommaren. Hur ska detta hinnas med i praktiken?
2. Hur relevant är information i Artportalen när det rapporterats arter som är knutna till skog som nu inte längre finns kvar? Det behöver klargöras hur skogsägare ska agera – och hur myndigheterna kommer att bedöma dessa situationer.
3. Finns det områden där all skog är nedblåst och där artskyddshänsyn i praktiken saknar relevans? I så fall behöver det erkännas och hanteras därefter.
4. Hur ska Skogsstyrelsen hinna hantera avverkningsanmälningar där det bedöms krävas hänsyn, när myndigheten redan idag är hårt belastad ?
5. Hur ska överklaganden från miljöorganisationer hanteras? Myndigheter och domstolar är redan överbelastade. Skogen måste tas om hand innan sommaren det finns inte tid att vänta i månader eller år på rättsprocesser.
Undantag krävs vid exceptionella händelser
LRF menar att det behövs tydliga undantag vid den här typen av extrema och oförutsedda händelser. Det kan också bli nödvändigt för regeringen att gå in och justera lagstiftningen eller förtydliga artskyddsförordningen.
Situationen skiljer sig från tidigare stormar och bränder. Myndigheter och domstolar har under senare år omtolkat och skärpt tillämpningen av regelverket, vilket innebär att förutsättningarna nu är helt nya. Därför kan inte gårdagens lösningar automatiskt användas i dagens krisläge.
Sammanlagt kan virke till ett värde av flera miljarder kronor ha blåst ner i stormen. Men det handlar om mer än siffror. Det handlar om trygghet, säkerhet, framtida försörjning och om förtroendet för att samhället klarar att agera när det verkligen behövs.