Oavsett partifärg var budskapen ofta desamma. Svensk livsmedelsproduktion behöver öka. Jord- och skogsbruket är strategiskt viktigt för Sverige. Och det gröna näringslivet behöver bättre förutsättningar att växa.
Att frågorna dessutom tar större plats i den breda politiska debatten märktes under veckan. När energi- och näringsminister Ebba Busch nämnde hackspetten i sitt Almedalstal handlade det egentligen inte om en fågel. Det handlade om något större, avvägningen mellan naturvård, regelverk och ett aktivt skogsbruk. Om äganderätt, brukande och Sveriges förmåga att ta vara på sina naturresurser.
På samma sätt märktes det att maten och lantbruket fått en mer central plats i samhällsdebatten. I sitt tal lyfte centerledaren Elisabeth Thand Ringqvist bland annat lantbrukets lönsamhet, självförsörjning och behovet av att stärka svensk produktion.
Frågor som tidigare ofta behandlats som särintressen blev i år en del av de större resonemangen om tillväxt, beredskap, energi och Sveriges framtida konkurrenskraft. Kanske är det också därför samsynen var så påtaglig. När både skogsbruket och livsmedelsproduktionen lyfts i partiledartalen har frågorna flyttat från att vara branschfrågor till att bli samhällsfrågor.
Det är förstås positivt att det finns en bred förståelse för de frågor som LRF och våra medlemmar driver. Men det väcker också en fråga:
Om samsynen är så stor, varför går förändringarna så långsamt?
I många av samtalen under veckan pekades myndigheterna ut som en del av problemet. För att minska regelbördan och förenkla för företagare krävs, menade flera politiker, en kulturförändring hos myndigheterna.
Det ligger något i det. Men myndigheter verkar inom de ramar som politiken sätter. Därför behövs också politiska beslut som gör det enklare att investera, anställa och utveckla företag i det gröna näringslivet.
Under veckan diskuterades också hållbarhet flitigt. Där finns ytterligare en intressant iakttagelse. Medan den politiska debatten ofta handlar om mål, strategier och framtida ambitioner arbetar många företag i det gröna näringslivet redan idag med konkreta lösningar.
Varje dag fattas beslut på gårdar, i skogen och i företag runt om i landet som bidrar till minskad klimatpåverkan, ökad resurseffektivitet och en mer hållbar produktion. På många områden går utvecklingen i det gröna näringslivet snabbare än i politiken.
En annan reflektion från årets Almedalsvecka handlar om själva mötesplatsen. Veckan har blivit kortare, men behovet av samtal har inte minskat. Tvärtom. När världen präglas av osäkerhet, geopolitik, beredskapsfrågor och ekonomiska utmaningar finns ett stort behov av att människor med olika perspektiv möts.
För LRF är Almedalen framför allt en möjlighet att sätta ljuset på de frågor som är avgörande för våra medlemmar: lönsamhet, äganderätt, konkurrenskraft, livsmedelsproduktion och beredskap.
Och kanske är det just det som blir den viktigaste slutsatsen från årets vecka.
Det råder i dag en bred politisk enighet om att Sverige behöver producera mer mat, stärka sin beredskap och skapa bättre villkor för det gröna näringslivet. Nu behöver den samsynen omsättas i konkreta beslut.
För våra medlemmar kan inte leva på samsyn. De behöver förutsättningar att investera, utveckla sina företag och fortsätta producera de råvaror som hela samhället är beroende av.
Tre seminarier från Almedalen
Viktiga samtal, skarpa debatter och nya perspektiv på några av Sveriges mest aktuella samhällsfrågor. Här kan du se tre av LRF:s seminarier från Almedalsveckan i efterhand.
Utan investeringar, ingen beredskap – därför måste Sverige satsa på de gröna näringarna
Mellan vad och vallskörd - debatt mellan partiernas ungdomsförbund
Scroll, sug eller skolmat – vad formar ungas matvanor för livet?