I dag produceras knappt en tredjedel av lammet, 58 procent av nötköttet, 73 procent av mjölken och 83 procent av grisen som äts i Sverige på en svensk gård. Det innebär att en stor del av maten på våra tallrikar är importerad, trots att vi har goda förutsättningar att producera mer här hemma. Sedan början av 1980-talet har vi förlorat hälften av alla svenska mjölkkor, nio av tio mjölkgårdar har försvunnit och åkermarken har minskat med 400 000 hektar.
Fördubblad regelbörda senaste 25 åren
Samtidigt pekar regeringens nya livsmedelsstrategi på ett behov av att vända utvecklingen. Men för att kunna äta svenskt kött behöver vi tillräckligt många djur, och för att producera mjölk måste vi ha tillräckligt många kor. Framför allt behöver vi fler lantbrukare som kan och vill ta ansvar för livsmedelsproduktionen. Här uppstår nästa utmaning. Hälften av alla lantbrukare har i dag passerat 60 års ålder och en tredjedel har nått traditionell pensionsålder. För att fler unga ska kunna ta över gårdar och utöka produktionen måste det bli enklare att göra rätt. Men i stället möts de av ett regelverk som växer snabbare än intresset att ta över.
Regelbördan på den svenska bonden har mer än fördubblats under de senaste 25 åren. 1996 fanns det drygt 280 regler som berörde lantbruket. 2021 hade den siffran växt till nästan 650. Utöver det tillkommer alla andra regler som gäller för företag i Sverige, oavsett bransch. I en undersökning som LRF gjorde 2023 svarade fyra av tio företagare att de överväger att lägga ned sin verksamhet på grund av regelbördan. Den psykiska belastning som följer regelkrånglet bekräftas också i Jordbruksverkets kartläggning av lantbrukares psykiska hälsa, där regler, byråkrati och inspektioner lyfts fram som de största stressfaktorerna.
Sveriges lantbrukare vill producera mer
Alla behöver vi äta. Och Sverige blir vad vi äter. Svenskar är över lag väldigt bra på att välja svenskt, och just nu finns en växande efterfrågan på svenskproducerade livsmedel. En färsk undersökning från Nielsen visar till exempel att försäljningen av ”Från Sverige”-märkta produkter växer betydligt snabbare än andra produkter i dagligvaruhandeln, både i värde och volym.
Men efterfrågan räcker inte. Det måste också gå att producera mat i Sverige utan att som företagare behöva navigera genom en djungel av myndigheter, regler och kontroller. Sveriges lantbrukare vill lämna skrivbordsstolen för att producera mer. Vi har kompetensen, tekniken och viljan. Det finns outnyttjade resurser. Men för att det ska bli verklighet krävs politiska beslut som gör det möjligt att investera långsiktigt, både ekonomiskt och socialt.
Därför föreslår vi tre konkreta steg för att göra det möjligt:
- Permanenta arbetet med regelförenkling och EU-anpassning. De nya råden kan bli en viktig motor för att skapa regler som faktiskt fungerar.
- Ge svenska myndigheter ett tydligare ansvar att underlätta för företag. Service och förståelse måste vara utgångspunkten.
- Ersätt detaljstyrning med smarta styrmedel som främjar innovation och utveckling på gårdar runt om i landet.
När regeringen snart samlas i Harpsund för att äta en kräfta eller två, tillsammans med bröd och Västerbottenpaj bakade på svenskt mjöl, svenskt smör och svensk ost, är vårt medskick enkelt: gör det lättare att göra rätt. Annars riskerar vi att stå där om några år med bordet dukat, tumvantarna på men utan några svenska råvaror att lägga på tallriken.
Vi passar dessutom på att bjuda på en snapsvisa, som kanske kan ge en känsla av hur det är att vara bonde i Sverige i dag.