De senaste veckorna har kostnaderna för energi, diesel och mineralgödsel stigit kraftigt efter stängningen av Hormuzsundet, där omkring 20–25 procent av världens sjöburna oljehandel passerar. Fram till den sista april uppgick kostnadsökningarna till 2,1 miljarder kronor för svenskt lantbruk. Ingen vet hur länge krisen kring Hormuzsundet kommer att bestå eller hur energipriserna kommer att utvecklas framöver.
Hur drabbar detta våra näringar?
Under våren har LRF talat om kostnadsutvecklingen för gödsel och hur den påverkar lantbruket och i förlängningen matpriserna. Jag har deltagit i morgonsoffor och möten med regeringen och förklarat hur man som lantbrukare resonerar inför ett odlingsbeslut.
För många växtodlings- och trädgårdsföretag innebär prisutvecklingen att kalkylerna försämras från redan svaga nivåer. Med dagens kostnads- och prisnivåer förlorar lantbrukaren omkring 2 000 kronor per hektar brödvete. Eftersom det finns stora lager av spannmål i världen efter den goda skörden förra året är det lite som talar för en prisuppgång under 2026.
Vad gör politiken på EU-nivå?
EU-kommissionen har lagt fram ett förslag om ett tillfälligt krisramverk för statligt stöd med anledning av de höga kostnaderna för gödsel och bränsle efter krigsutbrottet i Mellanöstern. Det tillfälliga krisramverket syftar till att kompensera för ökade energikostnader, inte för låga mjölk- och spannmålspriser.
Mot bakgrund av det tillfälliga krisramverket förordar LRF ett krisstöd till lantbrukare. Gödsel och drivmedel är avgörande för att bedriva våra verksamheter och för lönsamheten. LRF anser att möjligheten som EU-kommissionen ger bör användas för att förhindra en ännu allvarligare kris framöver.
Dessutom har flera medlemsländer i EU redan infört stödåtgärder för sina lantbrukare. Om Sverige väljer en annan väg än våra grannländer finns en risk att konkurrensen påverkas, vilket skulle slå kraftigt negativt mot svenska lantbrukare.
Det vi inte odlar nu kan inte bli mat nästa år
Livsmedelsproduktion har långa ledtider. De beslut som tas på gårdsnivå nu om inköp, insatser och sådd påverkar skördarna längre fram. Därför är tajmingen avgörande. Om ett krisstöd ska göra nytta måste det komma när det fortfarande kan påverka odlingsbesluten, inte när konsekvenserna redan har inträffat och livsmedelsproduktionen har minskat och lantbrukare slagits ut.
LRF:s nya medlemsundersökning, där över 1 500 lantbrukare har deltagit, visar att konsekvenserna redan påverkar företagens framtidsplaner. En tredjedel planerar att minska sin odling till följd av kostnadsökningarna. Hälften uppger att de skjuter upp eller ställer in investeringar, exempelvis i bevattning och klimatanpassning. Sju av tio uppger att deras framtidstro som företagare påverkas negativt.
LRF:s krav: kompensationspaket som stärker konkurrenskraften
LRF har lämnat in en hemställan till regeringen med krav på skyndsamma åtgärder. Vi kräver:
- Ett tidsbegränsat krisstöd om minst 2 miljarder kronor, riktat mot växtodling och trädgårdsnäring där insatskostnaderna är direkt avgörande för om det över huvud taget går att producera
- Förlängd återbetalning av dieselskatten även efter årsskiftet, så att svensk beskattning fortsatt ligger på EU:s miniminivå
- En biopremie som påskyndar övergången till fossilfria flytande drivmedel och stärker drivmedelsförsörjningen
Detta handlar om att dämpa en akut kostnadschock, men också om att fortsätta driva de långsiktiga reformer som behövs för att lönsamheten ska förbättras och konkurrenskraften stärkas.
Det är en fråga om beredskap
Krisstöd handlar inte bara om bondens ekonomi. Det handlar om Sveriges försörjningsförmåga. När omvärlden blir mer osäker måste Sverige kunna producera mat. Om kostnadsläget tvingar företag att minska odlingen leder det till minskad svensk produktion, större importberoende och ökad sårbarhet. I nästa steg riskerar det också att driva upp matpriserna, men då är det för sent att snabbt rätta till produktionen.
Vad händer nu?
Regeringen aviserade förra veckan ytterligare skattesänkningar till privatpersoner gällande drivmedelskostnadnerna inom ramen för en extrabudget. LRF driver frågan om krisstöd för lantbruket i högt tempo, i dialog med regering, myndigheter och riksdagens partier. Vi fortsätter också att följa utvecklingen tillsammans med er medlemmar för att kunna ge en korrekt bild av läget och vad som krävs.
Min uppmaning är enkel. Håll ihop, fortsätt dela med er av hur läget ser ut på gårdsnivå och fortsätt kräva att politiken tar matproduktionen på allvar.
Tack för ert arbete varje dag, för svensk mat och svensk beredskap.