För att svenskt lantbruk ska bli en framtidsbransch krävs stora och modiga investeringar, inte minst på gårdsnivå.
Det handlar om investeringar för att lantbrukare ska kunna hantera effekterna av det allt vanligare extremväder som följer av klimatförändringarna. Att bygga dammar för att samla regnvatten som kan användas när det blir torrt. Att investera i dränering som kan leda bort vatten när det kommer mycket nederbörd på kort tid. Att bygga smarta och resurssnåla bevattningssystem för de grödor som behöver en jämn tillgång till vatten. Bara för att nämna några exempel.
Och: effekterna av klimatförändringarna är redan här. Det har vi sett den här sommaren. Stark torka på försommaren och oerhört mycket regn på sensommaren och hösten. På bara en odlingssäsong har behovet av att snabbt öka investeringarna på gårdarna blivit väldigt tydligt.
Men det handlar också om andra typer av investeringar som skulle behöva komma till för att svenskt lantbruk ska kunna bli en framtidsbransch som producerar allt mer hållbart producerade livsmedel. Solceller på taken till ekonomibyggnader. Restaurering av betesmark och våtmarker. Produktion och omställning till förnybara drivmedel och förnybar energi i jordbruksmaskinerna och i fossilfri uppvärmning på gårdarna. Och mycket annat.
Samtidigt blir lantbruket allt mer högteknologiskt och exakt. Med teknikens hjälp kan vi idag övervaka, känna av, signalera och styra. Det hjälper bonden att planera och göra rätt sak i rätt tid. Men också säkra att hen inte använder mer resurser än nödvändigt för att producera det man ska. Med teknik smart teknik i traktorer och drönare kan lantbrukare minska risken för övergödning genom att bara sprida gödning exakt där den behövs och gör nytta. Ny teknik och innovation är också framtiden för lantbruket.
Ska alla dessa viktiga investeringar kunna göras krävs ökat investeringsutrymme och en varaktigt bättre lönsamhet hos lantbruksföretagen, på gårdsnivå. För att skapa det utrymmet och den lönsamheten krävs framför allt tre saker, som vi alla kan och behöver bidra till:
Det första som krävs är ökad och varaktigt god lönsamhet, på gårdsnivå. När vi frågar våra medlemmar i LRF om hur deras lönsamhet ser ut är det idag bara en fjärdedel av lantbruksföretagen som upplever att de har tillräckligt lönsamhet för att kunna ta ut en rimlig lön för sitt eget arbete; få avkastning på de investeringar de redan har gjort; och kunna göra de investeringar som krävs för att kunna fortsätta producera, eller öka sin produktion. Det duger inte.
Det andra som behövs är en varaktigt hög och stabil efterfrågan på det svenskproducerade. Från oss konsumenter. Från hotell, restaurang och catering. Från det offentliga köket. Vill vi ha en stark svensk livsmedelsproduktion måste efterfrågan på det svenska vara starkt på vår egen hemmamarknad. Men vi borde också satsa mycket mer på att öka den svenska livsmedelsexporten. Idag exporterar Sverige bland annat mycket spannmål och mejeri. Men med smarta satsningar borde vi kunna öka exporten av fler produkter och exportvärdet från svensk livsmedelsproduktion.
Det tredje som behövs, för att möjliggöra en hel del av detta, är en skarpare svensk livsmedelsstrategi, som verkligen gör skillnad. En livsmedelsstrategi med tydliga siffersatta mål om hur mycket vi vill att den svenska livsmedelsproduktionen ska öka. Som sedan följs upp, år för år. Som tar behovet av en stärkt försörjningstrygghet på allvar och som bidrar till att få igång en inhemsk produktion av några av lantbrukets och livsmedelsförsörjningens viktigaste insatsvaror – fossilfri mineralgödsel (istället för den fossilt producerade vi importerar idag) och förnybara drivmedel (istället för den fossila diesel vi är beroende av idag) som de två viktigaste exemplen.
Summa sumarum;
Svenskt lantbruk kan bli en riktig framtidsbransch! Svensk livsmedelsproduktion kan producera mat till ännu fler, i vårt eget land men också i andra delar av världen.
Men ska det hända behöver politiken, marknaden, branschen och vi konsumenter satsa på våra svenska lantbruk, och satsa på bonden. För utan bondens hjälp kommer vi ingenstans. Om vi i Sverige skulle försöka leva bara av det naturen själv kan producera - utan bondens och det moderna lantbrukets hjälp - skulle den maten bara räcka till 40.000 personer.
Därför är en av våra framtidshjältar den svenska bonden. Hela den svenska livsmedelsproduktionen – från åkern till mjölhyllan - vilar på att vi har duktiga bönder och entreprenörer som hen.
Som vet hur man producerar spannmål på ett hållbart sätt.
Som vet hur man håller djur med god djuromsorg.
Och som brinner för att både producera mat och viktiga miljövärden, varje dag. Lantbrukare som varje dag – vardag som helgdag - går till lagården och åkern för att producera den mat vi alla behöver för att kunna leva.
Så hänger det ihop: med rätt och bättre förutsättningar - från politiken och marknaden – kan svenskt lantbruk bli en riktig framtidsbransch!
Har du missat mina två tidigare blogginlägg om varför och hur svenskt lantbruk kan bli en framtidsbransch? Då hittar du dem här:
